![]() |
|
|
Familjer / Families För
att gå till respektive familj A - G klicka på aktuell bokstav (eller OX)
ovan. 1. Namn som
representeras i denna släkt - Names represented
in this family 1. Namn
som representeras i denna stora släkt Jag uppmanar
släktingar att skicka in ytterligare namn på medlemsfamiljer
och påpekanden om felaktig stavning. 2.
Släktnamnens härkomst - the orgin of a number of
family names Namnet
Amnéus har en egentligen okänd historia.
Att det skulle komma av Amnehärad vid Vänern i norra Västergötland på
gränsen till Värmland, kan vara möjligt, men så behöver nödvändigtvis
inte vara fallet. Amnö finns t ex i närheten av Enköping, i Uppsala stift,
på gränsen till Stockholms. I Jämtland hittas Ammerön och Ammerån och
i andra län förekommer förstavelsen ”amne”. Att ”amnis” betyder ”å” på
latin kan eventuellt spela in, men är kanske mindre troligt. Prästerna
tog oftast namn efter hemort eller socken. Laurentius
Petris barn valde emellertid ett annat namn än fadern. De kallade sig
Barchius och
Barck efter orten Söderbärke i Dalarna, inte långt från Fagersta.
Laurentius
Andræ Biörck kallade sig en bra bit
in på 1650-talet för Björkstadius, men byter sedan till Biörck. Att han
var kyrkoherde i Björksta (till sin död år 1663) avgjorde självfallet
namnvalet. Hans far hade kallat sig för Schedvimontanus efter Västra Skedvi
i Västmanland eller Stora Skedvi i Dalarna kan man förmoda. Laurentius
Blackstadius tog också sitt namn
efter sin hemby. Blacksta by blev Blackstadius. Släkterna
Bure, Burman och Burelius (med dess
femininform Burelia) har alla ett gemensamt ursprung, nämligen byn Bure
i Skellefteå landsförsamling. Där ifrån kom underlagmannen Anders Japson
av Bure och hans hustru Malin. Deras dotter Anna, gift med kyrkoherden
i socknen, Andreas Olai, blev mamma till Daniel, Anders, Olaus och Nils.
Döttrarna skulle emellertid också bli de som gjorde namnet känt genom
Magdalenas och Elisabeths grenar. I litteraturen finns mycket om denna
legendariska norrlandssläkt. Att
Castegrén kommer från ”Castus” hus
och att denna del av släkten bott i Nådendal, Finland, vet vi också. Laurentius
Petri Ferneboensis latiniserade helt
enkelt namnet på orten Västerfärnebo. Som så många andra präster ville
han ha ett ”elegantare och mindre folkligt” efternamn, kan man anta. Namnet
Häggman kommer av Häggholmen, som
utgör den centrala delen av Piteå. Handlanden Johan Månsson, som bodde
vid torget i nämnda stad, tog sig detta namn. Han var gift med Maria Lithovia.
Fadern till Johan var Måns Johansson, riksdagsman, som var närvarande
vid Karl X Gustavs död år 1660 i Göteborg. Hans första hustru hette Elisabeth
Ericsson Orre och kom från Luleå.
Den andra var Brigitta Nilsdotter Ruuth,
borgmästaren Johan Ruuths dotter. Johan
Månsson
(se ovan) var en av de s k Birke-Karlarna. Dessa innehade rätten att bedriva
all handel i Västerbotten och i Lappmarkerna. Uppdelningen mellan varandra
gjordes så att vissa byar eller distrikt ingick i deras område. I samlingsvolymen
Det gamla Piteå, del II, Piteå 1980 förekommer en artikel om detta tema. Munktell,
eller Muncktelius, har sitt ursprung i Munktorps socken i Västmanland. Namnet
Orstadius har sitt ursprung i socknen
Nordingrå i Ångermanland. Bonden Lars Larsson tog sig detta namn efter
sin hemby Orsta. Stammodern för släkterna A- G, Anna Lovisa Orstadius
(1800 - 1869) tillhör denna släkt. Roslin Såsom älsta kända stamfar för ätten uppger Jylly Ramsay Johan Bengtsson Roselin, anträffad först som rysk translator i Narva. Han blev sedan translator vid kungl. kansliet i Stockholm, adlades 1650 Rosenlindt och uppges ha blivit mördad av kosacker (1657 under en beskickning till Polen). I Personhistorisk tidskrift 1915 har dock G. Elgenstierna nått ett led längre upp i släkten till Bengt Mattsson "Ryssetolk" (död 1653), också han rysk translator i kungl. kansliet, och genom en annan son farfars far till den berömde målaren Alexander Roslin. Bengt Mattsson var troligen hemma från Kexholms län och av allmogeursprung. Hans broder Jakob Mattsson "fordom ryttare" fick nämligen den 28 mars 1625 brev (ej återfunnet i riksregistraturet) på Järvenpää hemman i Räisälä mot skatt (Kexholms läns dombok 1688 f. 19). Ur Adliga ätten Rosenlindt av Tor Carpelan Janus
Sigvardi,
eller Jöns Sjulsson, i Jämtland, fick se barnen välja efternamnet Hofverberg
efter berget vid hemmet. Detta skedde redan på 1600-talet. Släkten
Staaff härstammar från Ingemar, som
levde vid slutet av 1500-talet. Han blev far till hemmansägare Lars Ingemarsson
i Stavre by i Ljustorps socken i Medelpad. Efter byn togs alltså namnet
Staaff, som förresten också stavats Staff. En av medlemmarna blev till
och med statsminister. Namnet Wagenius lär vara en form av ordet Våga, en by vid södra sidan av Gesunden, som är en sjö väster om Sollefteå, närmare bestämt i Jämtland väster om Ragunda/Hammarstrand. Wilander
kommer av namnet Pelarne, en socken i Småland. Mariannelund i närheten
har gjorts känt bl a av Astrid Lindgren och hennes Emil. Mats Wilander
tillhör den släkten. Släkten
Witmark har haft betydelse för den
gren av släkten Amnéus som har ett förflutet i Luleå och Norrbotten. Var
ifrån Lars Witmark (född 1706 och död 22 augusti 1766) och hans förfäder
härstammar vet vi ännu inte. Dock kan nämnas att släkten Witmark förekommer
i riklig mängd i Laihela socken i södra Österbotten. Kanske kommer senare
undersökningar att visa om något av intresse döljer sig här. 3. De andra Amnéerna - The other Amnéus family I
Västergötland existerade en släkt med namnet Amnéus,
som enligt tradition - och forskning - inte har med vår att göra. Gravarna
finns på kyrkogården i Husaby, Västergötland. Deras kända historia börjar med bonden Peter Carlsson, gift med Karin Andersdotter. Detta par fick sonen Helgo Amnæus, 1701 - 1762, som ingick äktenskap med Johanna Beronius. Han föddes i Bosgården i Lekåsa (mellan Vårgårda och Vara) och blev kyrkoherde. Deras son var Samuel Amnæus, 1743 - 1797, som blev komminister i Rångedala, öster om Borås. En annan präst, Ericus Mattiæ Amnæus, död 1715, tjänstgjorde som kyrkoherde i Lekåsa fr o m 1679. Om denne var släkt med övriga här ovan nämnda är inte känt, men kan synas troligt. En annan person med vårt efternamn var Andreas Magni Amnæus. Andra var: Anna Maria Amnäus (f 1738, Tämta och Kölaby), Caisa (demois 1731 Köla) och Johanna B (Rångedala). In the province of Västergötland (West Sweden) a family by the name of Amnaeus existed. Their history starts with the peasant Peter Carlsson and his wife Karin Andersdotter. At least three of their sons became vicars. It has not yet been established whether we have the same origin. It seems likely but can not be proven. 4. Vad hände med värmlandsgrenen? - What happened to the Värmland branch Vår
anfader Olaus Andræ Amnæus hade flera
barn, bl a en dotter vid namn Beata, som flyttade till Karlstad. Hon var
där gift med Gustav Wallman
(hans andra äktenskap). Tillsammans
fick de, så vitt vi vet, fyra barn, nämligen Någon
gång mellan 4 oktober 1704 (då Anna Stina i Gustavs första äktenskap föddes)
och 2 augusti 1706, då Olaus (Olof) (i Gustavs andra äktenskap) föddes,
dog i så fall Gustavs första hustru. Senast
i november 1705 bör Gustav ha gift sig med Beata (ca 9 månader före Olaus´
födelse!). Enligt vad som kunnat utläsas ur kyrkoböckerna dog emellertid
Gustavs första hustru september 1699. I så fall borde alla barnen (inkl
Elisabeth Catarina, f 13 juni 1703, Anna Stina, f 4 oktober 1704) vara
barn till vår Beata. Hur
som helst har undertecknad endast lyckats spåra Beatas (född Wallman)
(f 1712) vidare öden. Hon gifte sig 13 januari 1735 i Karlstads stadförsamling
med Lars Åman, handelsman och handskmakare.
De bodde i den s k skräddargården i staden. Beata och Lars fick åtminstone
tre barn. Dessa
är: Maja Beata, född 11 december 1735, död 17 juli 1736 Därefter
har undersökningarna hittills inte gett något resultat. Filip var gift två gånger, andra gången som bekant med Lisa Rusberg, men med vem i det första äktenskapet? Kyrkböckerna uppger tyvärr inget namn, endast att hustru 1 dog 11 juli 1732. Hon måste alltså ha varit Olaus´ (1721 - 1786) mor. Denne
Olaus, Filips troligen enda barn, gifte sig 24 juli 1745 i Ekshärad med
Agneta Maria Fernbom. De fick 12
barn och hade dessutom ett fosterbarn, Anna Andersdotter (död 22 september
1750). Av barnen dog Stina Lisa (1746 - 1746), Anna Maria (1748 - 1749),
Filip (1749 - 1749), Filip (1751 - 1752), Anna Maria (1754 - 1754), Maria
(1755 - 1755), Filip (1758 - 1758), Anna Sara (1760 - 1760) och Filip
(1761 - 1761) nästan alla innan de ens fyllt ett år. Denis
Olof (f i maj 1753) levde enligt husförhör år 1772. Hans bror Jan Magnus
(f 14 november 1756) dog 3 maj 1768 (enl en uppgift tio år gammal). Det
återstående barnet, Agneta (f 1 oktober 1750), ska ha varit bosatt i Göteborg
år 1772. Vid mina efterforskningar verkar det som om hon fått flyttningspapper
den 29 juli detta år, men har hon flyttat och senare återvänt till Värmland
- eller har hon inte rest alls? Hur som helst så dog hon i Karlstad 19
mars 1789 (39 år) och begravdes den 29 mars. Hon var gift med skräddaren
Gundmund Berg (1749 - 13 mars 1789).
Makarna begravdes samma dag. Jag har inte lyckats hitta några barn till
Agneta och Gundmund, åtminstone inte mellan 1775 - 87. Undersökningarna
har gjorts på Landsarkivet i Göteborg. Christer Amnéus Lerum 27 januari 2009
|
|